leendemicaela

Alla inlägg under november 2014

Av Micaela - 30 november 2014 13:09


 

Av Micaela - 29 november 2014 16:54

Världens tjurigaste, tonårstrotsiga älsklingspojke fyller 16 år idag. Och det är stört. För mig kommer han alltid vara 8 år och ha en glugg mellan tänderna. Han är världens absolut goaste och roligaste människa och jag älskar honom onödigt mycket, om han bara visste hur mycket kärlek jag har i mitt hjärta som odelat är tillägnat honom. Grattis på födelsedagen fina Samuel!


Av Micaela - 24 november 2014 15:10

Tänkte på det idag. Jag har hållt på med innebandy ganska länge nu. 14 år snart.

Det är nästan så man börjar bli lite bra på det.


         

Av Micaela - 24 november 2014 14:51

Såhär såg det ut när jag kom hem från skolan idag. Mamma stod på bordet och monterade ner kökslampan. Helt plötsligt duger den inte längre, den är ful och hänger för lågt, den ska ut helt enkelt. Köksbordet likaså.

Lovar vårt köksbord är det mest praktiska bord jag någonsin skådat. Spelar ingen roll hur många som kommer på besök, alla får plats runt det bordet. Ut ska det i vilket fall som helst och det kommer bli supermajsigt när vi får ordning på det nya bordet och den nya lampan. 


 


Såhär såg det ut i fredags kväll när finfamiljen firade 11 år i huset. Rekord kallar vi det.

Och ni ser ju kökslampan, så det ser ut!

 


Annars då? Jo jag pluggar på, dricker en massa kaffe och har ont i huvudet. Det kanske hänger ihop?

Har haft konstant huvudvärk i 2 veckor nu och det är så sjukt irriterande. I vissa stunder är jag så upptagen av annat att jag inte orkar bry mig, jag har liksom lärt mig att gapskratta i takt med mitt pulserande huvud men mest är det bara jobbigt. Europarätten avslutades i fredags och idag påbörjades statsrätten. Ska verkligen försöka ge allt på denna kurs. Vara sådär omänskligt duktig och diciplinerad. Så tänker man väl alltid.

Vi får se hur det går denna gång. En månad kvar till julafton och jag längtar efter tomten!

      



Av Micaela - 18 november 2014 09:36

Denna vecka ska spenderas hemma vid skrivbordet. Det är jobbigt. Man måste ha en djävulsk självdiciplin för att orka jobba ordentligt hemma. Har prov i Europarätten på fredag. Gruppvalet till statsrätten sker idag och som det ser ut nu är det schemat helt vansinnigt. Vi får la se vart och med vilka jag hamnar. En snabb förklaring: Gruppval är när man väljer "klass" till nästa kurs. Schemat för alla "klasser" ligger ute på våran skolsida så man väljer typ efter det. Man kan även se vilka lärare man kommer att ha så vissa väljer efter det också. Kraxet i kråksången är att de öppnar grupperna klockan 12:00 och klockan 12:01 är det knökfullt i nästan alla grupper. Så det är svårt att hamna med de man vill när 300 elever trycker på samma grupp samtidigt. Wish me luck!

 


Och juste, jag har gått och skaffat mig en sjujävla träningsmotivation.. Är anmäld till Toughest (om ni är riktigt nyfikna kan ni klicka på HÄR) och ska alltså köra en 8 km lång hinderbana i slutet av maj nästa år. Jag är som tur är inte ensam om detta, vi är några stycken från Jiken-klassen som har startat ett lag. Det ska bli så himla roligt!!!


Här är några av alla 53 hinder..

 



Av Micaela - 14 november 2014 19:33

Det är fredag och Europarätten är nästan över. Alla föreläsningar och seminarier är avklarade och på fredag väntar duggan (ett slags prov) innan det är dags för statsrätten att uppta min vardag.


Har inte så mycket ord, mest bilder. Mest på migsjälv. Det blir ju bäst så.

 

Denna snap tog jag imorse när jag precis landat i klassrummet cirka 30 minuter innan lektionen skulle börja. Halva klassen var redan där och lekte världsmästerskap i bessewissrande..

Jag ville helst lägga mig ner och dra något gammalt över mig.


 

Efter seminariet traskade jag upp till juristernas bokhandel och brände 750 spänn på ett bräde.


 

Med påsen full av böcker fortsatte jag traska en stund. Tyckte själv att jag var onödigt softistikerad med kostymbrallor, långkappa och boots. Riktig wannabe.


 

Tillslut landade jag i Västerås och fick återförenas med min älskade bil!


 

Jag fick feeling, tyckte att ljuset var bra och tog en supertöntig selfie.


 


Tillsist gjorde jag succe på gymmet. Riktigt bra tid att gymma på för mig som ogillar andra människor, en fredag runt tre och knappt nå folk alls. Värt en toabild ju!

Bilden är tagen innan passet såklart, annars hade jag ju inte sett sådär glad ut.


Det var det. Nu får jag äntligen lägga ut mina långa ben i soffan och äta choklad, kan inte bli bättre!

JoxJox

Av Micaela - 12 november 2014 19:47

Idag har jag åkt tunnelbana i onödan, trampat snett på perrongen och hoppat över ett gympass.

Det lät ju inte så roligt. Låt mig pröva ur ett annat perspektiv..

Idag har jag fikat på ett jättemysigt café i Gamla stan med supertrevliga Sofie, varit jätteduktig med läxan och gått ut med hunden. Man kan ju välja hur man vill se på saken.


Detdär med att jag åkt tunnelbana i onödan är bara nästan sant, jag bytte egentligen bara linje fastän jag inte hade behövt det. Inte alltid så himla lätt att förstå alla kartor och streck och grönt och blått osv. Men fram kom jag, i god tid dessutom.


Att jag trampade snett på perrongen skyller jag endast på mina platåboots. Seriously.


Ja, jag hoppade över ett gympass men ska gottgöra det med att gå ut och springa en mil så fort jag har smält middagen.


Dendär fikan med supertrevliga Sofie var såklart supertrevlig. Och supermysig. Vi drack te och jag åt en apelsin istället för en massa kakor och så pratade vi om allt från vräkiga stockholmare till självgoda stockholmare. Vi pratade mycket om mentaliteten bland majoriteten av oss nya juriststudenter, det är lite mycket duktighetsyta ibland kan vi tycka. Alla är störst, bäst och vackrast och kan nästan allt, enligt de själva alltså..

Nog om det, vi bestämde att vi skulle köra toughest i maj nästa år och håller på och drar med hela Jiken-klassen på det. Toughest är en 8 km lång bana med en massa jobbiga hinder i vägen. Ett djävulslopp egentligen. Kan det bli roligare?


Ja och så har jag, för en gångs skull, varit skitduktig med dagens läxa. Är redan klar. Och jag tror jag har rätt på mina frågor. Och jag tror jag har svarat utförligt och nyanserat. Men vem vet, jag kan lika gärna vara ute och cykla någonstans. Det är ju inte helt ovanligt..


Och apropå rubriken. Jag har hittat vinkeln gott folk. Är den inte bedårande så säg?

 

Av Micaela - 10 november 2014 20:24

Olyckor händer så himla fort. Och så himla plötsligt. Och det gör så himla ont. 


Imorse när jag gjort mig iordning och ätit frukost skjutsade jag min stora lillebror till skolan, tvingade honom att säga att jag var världens bästa syster och åkte vidare ner till centralstationen. Köpte nytt månadskort på parkeringen och grät en skvätt för de förlorade hundralapparna. Svalde alvedontabletter på tåget till Stockholm för att dölja huvudvärken men misslyckades, inte med själva sväljandet utan med döljandet av huvudvärken. Den har suttit kvar hela dagen. Väl framme i Stockholm tog jag, världsvan som jag är, tunnelbanans gröna linje tre hållplatser och klev av på Odenplan. Konstaterade att Odenplan inte är en plan överhuvudtaget och irrade mig tillslut fram till ett väldigt gammalt och fancy stenpalats. Mötte upp min nya basgrupp och pluggade EU-rätt i tre timmar. Pratade om Kina och gymnasieupplevelser och konstaterade att det var bäst att hålla käften när det kom till högskoleprovsresultat.. Jag menar 1,25 var ju inget att direkt skryta om i det sällskapet....


Fick ett jobbigt sms där någongång på förmiddagen. Mamma och lillebror var på akuten. Misstänkt nycelbensbrott på lillebror. Blev så uppriktigt jädra ledsen. Ville på allvar bara lägga mig ner på marken och grina. Stackars lilla människa.

Hittade i alla fall tillbaka till T-centralen och armbågade mig fram till Västerås-tåget. Stannade på Ica på vägen hem och köpte pringles, coca cola i glasflaska och ako gräddkola till Samuel innan jag typ körde så fort jag kunde hem till stackarn. 


Han hade tydligen snubblat under en lek i gympasalen innan idrottslektionen hade börjat och landat på axeln, hört nyckelbenet knäckas av, rest sig upp och skrattat bort det.

Har fått hela historien berättad för mig nu på eftermiddagen och det skär ju i hjärtat varje gång jag tänker på honom. Det är ju så svårt för killar som snart ska fylla 16 år att visa känslor. Man får ju inte gråta även fast det gör så ont så att man inte kan andas. 


Nu sitter han nedbäddad i en fåtölj med axelslunga och äter gräddkola. Och jag vet hur in i hela djävulen ont han har. Själv har man ju inte bara brutit nyckelbenet en gång, utan två.


Och apropå två, efter helgens omgång ligger vi tvåa i serien vilket innebär att vi har en kvalplats till SSL att försvara. Värt en applåd kära vänner.


 


Ovido - Quiz & Flashcards